Helt ärligt. Alla säger det om o om igen. Men tiden bara rusar förbi, är det någon som hinner med?
Återigen måndag i Hultet. Vecka 4 som inredare har börjat.
Förra veckan bodde jag in mig i ett lantligt kök och fyllde det med produkter som skulle passa paret som "bor" där. Stilmässigt är det kul o se den röda tråden som till slut knyter samman produkterna, och efter ett par dagar så är det komplett.
Idag har vi påbörjat ett så skitigt jobb att jag kände mig både grå o dammig i ansikte såväl hår och armar. Nämligen ljussättning. Upp i taket och lägga lysrören enligt nytt upplägg eftersom avdelningen helt byggts om. Ja, extremt härligt att dra ner lite damm i halsen!:)
Men även där, så lärorikt. ;) Såklart finns det en ritning på hur allt ska vara, även där. Me like. Men inte alltid den stämmer, o då får vi klurifilura hur vi ska lösa det. :)
Efter en helg helt liggandes i både feber(troligen;äger ingen termometer!) och förkylning så mår jag nu bättre. Det är min kropps sätt att säga att jag va värd o slappa en hel helg i soffan. Annars unnar ja mig ju aldri det. Så idag mår jag mycket bättre.
Och den härliga härliga lönen har ju anlänt.
Skulle gärna leka "syns inte-finns inte"-leken med alla skjutningar som sker utanför. Men nu har det gått så långt att jag lessnat. Trots att ja inte hör till "riskgruppen". Eller "grupperna".
Instämmer i "o nu har mörkret lagt sig över Malmö och vad kommer ske denna kväll!"
..vill inte tänka tanken. Men de e försent nu. Illa men sant.
Så vad sker nu denna vecka i mitt liv, jobbe. And I like it.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar